Sviken
Kan inte hjälpa att känna mig sviken. Jag har problem med att lita på folk, det tar tid för mig att komma så pass långt att jag känner att någon finns där, att jag kan prata om vad som helst med en person. Jag har ett fåtal noga utvalda till det (Känn dig träffad Joss, stackare som får höra all min skit, haha! Lite humor måste man få ha i sina seriösa inlägg!) Nåja, åter till inlägget. Det tar tid för mig, för att ta några exempel från tidigare (utan att gå in på för mycket detaljer och peka ut folk, för det är absolut inte folket som gjort fel utan det ligger hos mig), men t.ex. så har jag tvekat på att folk är påväg för att träffa mig, jag stod och väntade på att träffa personer (notera personer, plural. Det är alltså inte bara en person som fått mig att tänka såhär) för första gången, och det enda jag tänker på är att personerna kanske lurar mig. Kanske sitter hemma och skrattar åt att jag är dum nog att åka för att möta upp dem. Jag tvekar också på förhållanden bra länge, jag tänker alltid att de säkert kommer lämna mig snart, tills jag börjar känna mig säker. Spelar ingen roll hur mycket man pratar och verkligen visar kärlek, jag tvekar länge på deras avsikter.
Det här är ju mitt problem, som sagt. Det är jag som tror det värsta om alla. Och det är något jag borde jobba med. Men samtidigt får jag alltid så många anledningar till att inte lita på folk. Det här är andra gången jag är i en väldigt känslig och utsatt situation där en nära person lovat att närvara, där jag byggt min trygghet på att personen kommer finnas där, och sen så gör dem det inte. Det gör ont, och det förbättrar ju inte min syn på tillit och folks avsikter...
Det här är ju mitt problem, som sagt. Det är jag som tror det värsta om alla. Och det är något jag borde jobba med. Men samtidigt får jag alltid så många anledningar till att inte lita på folk. Det här är andra gången jag är i en väldigt känslig och utsatt situation där en nära person lovat att närvara, där jag byggt min trygghet på att personen kommer finnas där, och sen så gör dem det inte. Det gör ont, och det förbättrar ju inte min syn på tillit och folks avsikter...
Familjerådgivning
Fått tid hos familjerådgivningen. Äntligen? Fan? Vet inte riktigt vad jag ska kalla det. På ett sätt vill jag fixa det här, jag vill ju såklart ha kontroll över situationen och inte bara lämna Nathalie hos en "främling" utan att ha någon koll på vad som händer. Jag vill känna mig trygg med att lämna henne hos sin pappa, och då måste jag kunna kommunicera med honom. Samtidigt så vill jag inte gå dit. Jag vill inte prata. Han kan fara åt helvete. Som sagt, lite blandade känslor...
Dessutom har jag byggt upp hela besöket på en trygghet, en trygghet där jag vet att Anders kommer gå med mig och sitta utanför och vänta. Jag vet att jag kan springa ut till honom om jag inte orkar. Jag vet att jag kan skrika och gråta mot honom efteråt om jag vill. Eller om det går bra så kan jag glädjas över det med honom. Men tiden vi fick är med kort varsel, och han hinner troligtvis inte boka om alla möten han har. Så verkar som jag får gå själv. Jag mår illa. Jag vill inte. Och jag känner en stark känsla av déjà vu...
Dessutom har jag byggt upp hela besöket på en trygghet, en trygghet där jag vet att Anders kommer gå med mig och sitta utanför och vänta. Jag vet att jag kan springa ut till honom om jag inte orkar. Jag vet att jag kan skrika och gråta mot honom efteråt om jag vill. Eller om det går bra så kan jag glädjas över det med honom. Men tiden vi fick är med kort varsel, och han hinner troligtvis inte boka om alla möten han har. Så verkar som jag får gå själv. Jag mår illa. Jag vill inte. Och jag känner en stark känsla av déjà vu...
Trött tjej
Just nu är jag helt slut. Precis lagt mig i sängen, ska bli så skönt att få sova efter den här dagen. Haft en sjuk tjej hemma men måste ju göra något vettigt ändå, så har läst klart biologiboken (30ish sidor eller något sånt?), gjort 3/5 frågor på sista biologiuppdraget (det är långa frågor, tog mig cirka 1,5h att formulera dem svaren), gjort sista provet i matematik (bortsett från nationella och muntliga provet), gjort sista uppdraget i matematik samt anmält mig till nationella provet i matematik 4 nästa fredag, den 7:e.
Imorgon ska jag göra dem sista 2 frågorna till biologiuppdraget, minst en laboration i biologi (har 2 kvar att göra) samt plugga inför högskoleprovet (knappt 6v kvar!). Försöka få tvättstugan också hade jag tänkt, behövs. Och så borde jag börja baka också, Anders fyller ju på ons och som vanligt måååste jag ju baka en tårta ;)
Nä, nu ska jag stänga ögonen och sussa, kram på er!
Att sova
Jag är en person som älskar närhet och som älskar att sova i famnen på personen jag tycker om, antingen liggandes på sidan med personen kramandes bakom eller med huvudet vilandes på bröstet med en arm runt omkring. Finns det något bättre än att somna så?
Men ni har säkert gissat att det kommer något men här nu? Om så, så har ni rätt. Haha. Anders har en gammal hockeyskada i ena axeln (såklart den sidan som jag vill sova på också, haha!), vilket gör att den orkar inte lika länge, den blir trött och kan ganska lätt hoppa ur led vid aktiviteter såsom innebandy (svingadet med klubban). Därför blir det oftast att man börjar i den här positionen för att, ganska snabbt, byte till en bättre position som hans axel klarar.
Och just därför skriver jag det här inlägget, för idag kändes det så himla bra. Vi la oss och vilade på förmiddagen och för en gångs skull somnade vi (eller Anders i alla fall, haha, jag är för pigg men var mysigt att ligga och kramas) i famnen så som jag älskar. Att han vaknade efter ett tag och behövde byta ställning är en annan femma, för det var så himla mysigt under tiden ;) Huvudet på bröstet, en arm runt omkring och så höll han min hand med andra handen.
För er som känner att det här är värdelös info - det finns ett kryss uppe i högra hörnet, den tar er ifrån min sida. För här skriver jag om allt mellan himmel och jord, och då även mina lyckliga vilostunder ;) haha. Puss på resten av er!
Ensam
Åh, blir så trött på ensamheten. Jag tror jag dör lite smått. Så nu tänker jag gå och dö i min tomma säng ett tag.
For the first time in forever,
there'll be magic, there'll be fun.
For the first time in forever,
I could be noticed by someone.
And I know it's totally crazy,
to dream I find romance.
But for the first time in forever,
at least I've got a chance.
(Har kärat ner mig i Frost/Frozen haha.)
Pepp, pepp, pepp!
Tror jag nämnt det, men jag pluggar på distans, och gjorde även när jag jobbade. Men nu kör jag fullt ut när jag ändå är arbetslös, tror nästan jag ska fortsätta med det och satsa mot höstens intagning.
Matematik 4 går sådär om jag ska vara ärligt. Det är segt. Väldigt segt. Men jag tar mig igenom kursen. Halvvägs so far, ligger nog på en sådär 30% fart på matten, ingen motivation där alls, för det är inget som intresserar mig eller behövs för framtida studier, det är bara ett ont måste.
Biologi däremot, oh my säger jag bara! Startade kursen i måndags, på 50%, så jag skulle ligga på "nästan 100%". Började tjuvläsa boken lite smått redan i torsdags förra veckan, och på måndagen när kursen öppnades gjorde jag färdigt uppdrag 1 (Kursen är uppdelad i 3 studieguider med ett uppdrag på varje studieguide), förutom en laboration som ska bifogas, inväntar svar på läraren då djurbutiken inte har vattenpest som krävs för laborationen. Idag skickade jag in uppdrag 2. Och har läst en hel del in på studieguide 3 redan. Jag räknar med att skicka in uppdrag 3 i veckan, och beroende på lärarens snabbhet på att svara på min fråga, ev även laboration 1. Det flyter på riktigt bra med andra ord!
Tänker försöka hålla det här tempot i Biologi 2 också, det är så intressant och jag verkligen längtar efter att få läsa kursen! Dock måste jag slänga in lite matematik under nästa vecka (tex imorgon) också, men det blir nog bra ändå, haha. Sen avslutar vi med fysik 1a och fysik 2, sånt där ont måste det också, haha. Bättre än matematik i alla fall... ;)
Sjukt pepp på att plugga just nu, inte behörigheten (bortsätt från biologi, det är jag pepp på!) utan på att plugga "på riktigt", på högskola/universitet, och faktiskt få en riktig eftergymnasiell utbildning!
Högskoleprovet om 1½ månad, ska plugga till det också. Vafan, vi satsar 200% så ska vi nog ro det här i land, eller vad säger ni? ;) Men nu blir det att sova, så man orkar upp till gymmet och matematikpluggandet imorgon. Kram på er där ute!
Familjeliv
Jag har alltid velat ha en egen familj, som ni kanske minns skrev jag ett långt inlägg tidigare om hur jag var "familjesjuk" och längtade efter allt sånt något enormt. Men jag har nog aldrig insett riktigt hur mycket jag vill ha det. Inte bara ha det, utan med någon jag verkligen tycker om.
Jag dejtade ju några killar innan jag träffade Anders (tror inte jag nämnt det här, men jag anmälde mig faktiskt till en dejtingsida och det var där jag träffade Anders), men det klickade liksom inte. Vi träffades, pratade, en sov över en natt, men nej, det saknades något. Det var något speciellt med Anders, hela första besöket kändes bra rakt igenom, och vi kysstes för första gången samma dag. Det känns helt enkelt väldigt bra!
Jag och Nattis har som sagt varit hos Anders från i torsdags. De har egentligen inte varit speciellt roliga, grabbarna har mest suttit vid datorn/xbox, och Anders är "döende" så han har mest slappat i soffan framför OS eller sovit hela förmiddagen. Satt i princip hela fredagen till och från och läste biologi, sånt jag annars gör hemma. Jag har vikt tvätt två gånger, hängt tvätt en gång, tömt diskmaskinen (och fyllt den) två gånger och plockat i lägenheten, bäddat osv. Fixat och donat. Saker jag likabra kunnat göra hemma med andra ord, inte blivit mycket mys och gos och allt sånt. Men så fort jag klev in i lägenheten här hemma så stannade jag upp. "Vad ska jag göra nu då?". Det kändes så värdelöst här hemma, sitta själv i lägenheten och bara... Vara jag och Nattis. Fyfan är nog ett bra uttryck för att beskriva det, eller hemskt.
Jag trivs väldigt bra hemma hos Anders och barnen. Jag är medveten om att allt med familjen inte bara är roligt och mysigt, utan att familjelivet även består av vardagssysslor, plugg (eller jobb), egentid och tråkiga kvällar då och då. Glädje, lycka, hälsa, sorg, bråk och sjukdom. Jag vill ha alla delar av det livet! Fast förhoppningsvis mest av första halvan, haha ;)
3 ungar ❤️
En bild säger mer än tusen ord. Så jag låter den här bilden beskriva hur otroligt jobbigt det är att vara själv med 3 ungar ;) 
Idag ska vi hem, annars hinner vi inte till umgänget imorgon. Men såklart spårar ett tåg ut och Västerås-Eskilstuna blir inställt, ödet?! ;) Så tågen är inställda hela dagen, går ersättningsbussar istället men pappa hämtar oss med bil, tur man har snälla föräldrar <3 Så får mysa en liten stund till här efter att grabbarna kommit hem innan papi kommer. Boysen borde faktiskt dyka upp närsomhelst, tror Nattis blir lite piggare när hon kan leka med grabbarna igen, sen lär hon slockna i bilen efter allt bus, haha!
En framför datorn, en vid xbox och en med sin platta. Och jag sitter uttråkad i soffan under tiden, haha. Det här var igår när Anders stack och handlade, nästan för jobbigt ;)
Just nu har jag och Nattis intagit soffläge, trött tjej, den lilla alltså, jag är hyfsat pigg, haha! Jag har fixat lite här "hemma", vikt tvätt, plockat ur och i diskmaskinen, plockat undan leksaker som låg överallt och bäddat. Grabbarna är på innebandyträning, så jobbigt att ha med Nathalie eftersom hon springer överallt så vi stannade hemma istället :)
Idag ska vi hem, annars hinner vi inte till umgänget imorgon. Men såklart spårar ett tåg ut och Västerås-Eskilstuna blir inställt, ödet?! ;) Så tågen är inställda hela dagen, går ersättningsbussar istället men pappa hämtar oss med bil, tur man har snälla föräldrar <3 Så får mysa en liten stund till här efter att grabbarna kommit hem innan papi kommer. Boysen borde faktiskt dyka upp närsomhelst, tror Nattis blir lite piggare när hon kan leka med grabbarna igen, sen lär hon slockna i bilen efter allt bus, haha!
Kram på er!
Glad tjej
Saknar min stora sötis så mycket men jag är glad, för på torsdag åker jag och Nattis dit <3 Kommer dit på torsdag eftermiddag. Anders och barnen, eller iaf ett av dem, sticker nästan direkt på innebandy och sen blir det lite kvällsmys efter barnen somnat.
På fredag blir jag och Nattis själva i lägenheten för då ska barnen till skolan och Anders ska jobba. Lite nervöst, vi har ju inte pratat om vad vi "är" eller så, så man vet liksom inte riktigt vad som är okej och inte haha. Rota i skåp för att hitta grejer, gå och plocka. "Känn dig som hemma", men det är svårt när man inte vet vart i förhållandet man är haha. Men blir nog bra. Får väl sno en nyckel av Anders också så vi kan gå ut och leka om vi känner för det :) sen åker vi hem på lördag eftermiddag för på söndag är det umgänge igen, yay... De har ju flyttat vårat umgänge (utan att kolla med mig först) så nu kan jag inte åka hem på söndagar längre, vilket förstör varannan helg. Men tack vare att jag inte jobbar och Nattis är dagisfri på fredagarna så går det att ordna såhär i alla fall :)
Älskar att åka dit haha, är faktiskt hellre där än här hemma av någon anledning ;) Visst saknar man lite av sina egna saker, men annars så, haha.
Godnatt från en lycklig tjej<3
Fredagsmys
Jag och Nathalie passade på att ha fredagsmys till lunch, eftersom hon ska sova hos mormor och morfar ikväll medan jag och Joss går på bio, the Wolf of Wall Street ska vi se :) Så blev pulled chicken med low-carb tortilla till lunch, mums! Jag toppade min med tomat och avocado (orkade inte fixa sådär jättemycket till det haha) medan Nathalie fick maaaassa majs och lite tomat :)
Vill ni göra det här finns det två sätt, antingen med rå eller färdiggrillas kyckling. Jag hade färdig file i kylen så jag tog snabbversionen. Rev kycklingen i strimlor och sen kokade jag den i bbqsås (jag använde Santa Marias "american BBQsauce hickory" som har en perfekt "pulled pork/chicken" smak enligt mig, men fungerar säkert med vilken bbq sås som helst :)) spätt med lite vatten i några minuter under lock tills den vart lite mörare. And that's it! Kör man med rå skulle jag rekommendera att köra den i ugnen i en stekpåse (eller ugnsform med lock), men då tar det också 2-3 timmar. Smakmässigt kanske den drar åt sig lite mer smak när den får stå så pass länge, men snabbversionen är supergod den också!
Vill ni göra det här finns det två sätt, antingen med rå eller färdiggrillas kyckling. Jag hade färdig file i kylen så jag tog snabbversionen. Rev kycklingen i strimlor och sen kokade jag den i bbqsås (jag använde Santa Marias "american BBQsauce hickory" som har en perfekt "pulled pork/chicken" smak enligt mig, men fungerar säkert med vilken bbq sås som helst :)) spätt med lite vatten i några minuter under lock tills den vart lite mörare. And that's it! Kör man med rå skulle jag rekommendera att köra den i ugnen i en stekpåse (eller ugnsform med lock), men då tar det också 2-3 timmar. Smakmässigt kanske den drar åt sig lite mer smak när den får stå så pass länge, men snabbversionen är supergod den också!
Nu ska jag städa lägenheten innan vi sticker till mormor och morfar :) kram!
Länge sen sist...
Ja det var ett tag sen jag skrev nu. Och mycket har hänt sen dess, haha. Eller egentligen har det väl kanske inte det? Inte mycket i alla fall, men stora grejer. Eller grej? En grej. Haha, jaja...
Jag har blivit arbetslös. Yup, that's right. Jag är helt och hållet arbetslös just nu. Och ärligt talat känns det ganska bra. Visst, det suger att jag inte kan köpa större lägenhet, eller köpa den där bilen jag hade kollat på. Ja. Men samtidigt så mår jag väldigt bra själv just nu. Fick reda på det i fredags och mår redan bättre haha. Jag är sjukt pepp, kan plugga mycket mer (och om jag pluggar riktigt ordentligt kan jag kanske tom söka in till hösten redan), och jag hinner gymma 4 dagar i veckan när Nathalie har dagis. Motivationen är på topp, kroppen kan bli super inför sommaren och jag kan börja följa min dröm om att plugga. JAG mår bra. Sen att jag inte får alla de materiella sakerna jag ville ha är väl en annan femma. Det kommer det också, tillslut. Jag funderar faktiskt på att inte ens söka jobb. Jag skrev in mig idag för att skydda min SGI, men jag är faktiskt sugen på att skita i det och lägga all fokus på att må bra och att plugga. Dessutom kan jag få hem Nathalie mycket tidigare från dagis och det känns också riktigt bra. Har lite att fundera på det, vi får se helt enkelt. Men just nu njuter jag av friheten som det ger.
Men som alltid så skiter sig saker när motivationen är på topp. Idag skulle vara dag 1 med träning. Gym. Har skrivit ett träningschema. 4 dagars Upper/lower split. Alltså:
Mån: Upper body
Tis: Lower body + Abs
Ons: Upper body
Tors: Lower body + Abs
Egentligen ska man väl ha vila däremellan, men Nathalie kommer ju bara gå mån-tors så får göra sådär. Men en liten skitunge är sjuk, så idag var hon hemma, och kommer vara hemma imorgon också. Men inte låter jag det dra ner mig. Nä, jag började dagen med ett 30 minuters yogapass. Och nu tänker ni säkert exakt samma som jag gjorde - yoga, hur jobbigt kan det vara? Jag tänkte att yogan kunde vara ett skönt komplement till 4 dagars lyftande av vikter, en avslappnande stund, ett sätt att träna flexibilitet. Efter 10 minuter var jag genomsvettig. Och nu sitter jag här med träningsvärk i både ben och mage, redan. Det var så mycket jobbigare än jag trodde! Och så himla roligt och skönt! Imorgon får det bli ett pass till, men troligtvis en hel timme då! För 30 minuter gick så sjukt snabbt, haha. Som sagt, motivationen är på topp!
Nu ska jag nog slänga mig framför tvn en stund, det tycker jag att jag förtjänar nu. Plugget lägger jag åt sidan ikväll, jag har ändå pluggat lite under dagen, och det är inte det lättaste att plugga med en liten tjej hemma ;)
Kram på er!
Jag har blivit arbetslös. Yup, that's right. Jag är helt och hållet arbetslös just nu. Och ärligt talat känns det ganska bra. Visst, det suger att jag inte kan köpa större lägenhet, eller köpa den där bilen jag hade kollat på. Ja. Men samtidigt så mår jag väldigt bra själv just nu. Fick reda på det i fredags och mår redan bättre haha. Jag är sjukt pepp, kan plugga mycket mer (och om jag pluggar riktigt ordentligt kan jag kanske tom söka in till hösten redan), och jag hinner gymma 4 dagar i veckan när Nathalie har dagis. Motivationen är på topp, kroppen kan bli super inför sommaren och jag kan börja följa min dröm om att plugga. JAG mår bra. Sen att jag inte får alla de materiella sakerna jag ville ha är väl en annan femma. Det kommer det också, tillslut. Jag funderar faktiskt på att inte ens söka jobb. Jag skrev in mig idag för att skydda min SGI, men jag är faktiskt sugen på att skita i det och lägga all fokus på att må bra och att plugga. Dessutom kan jag få hem Nathalie mycket tidigare från dagis och det känns också riktigt bra. Har lite att fundera på det, vi får se helt enkelt. Men just nu njuter jag av friheten som det ger.
Men som alltid så skiter sig saker när motivationen är på topp. Idag skulle vara dag 1 med träning. Gym. Har skrivit ett träningschema. 4 dagars Upper/lower split. Alltså:
Mån: Upper body
Tis: Lower body + Abs
Ons: Upper body
Tors: Lower body + Abs
Egentligen ska man väl ha vila däremellan, men Nathalie kommer ju bara gå mån-tors så får göra sådär. Men en liten skitunge är sjuk, så idag var hon hemma, och kommer vara hemma imorgon också. Men inte låter jag det dra ner mig. Nä, jag började dagen med ett 30 minuters yogapass. Och nu tänker ni säkert exakt samma som jag gjorde - yoga, hur jobbigt kan det vara? Jag tänkte att yogan kunde vara ett skönt komplement till 4 dagars lyftande av vikter, en avslappnande stund, ett sätt att träna flexibilitet. Efter 10 minuter var jag genomsvettig. Och nu sitter jag här med träningsvärk i både ben och mage, redan. Det var så mycket jobbigare än jag trodde! Och så himla roligt och skönt! Imorgon får det bli ett pass till, men troligtvis en hel timme då! För 30 minuter gick så sjukt snabbt, haha. Som sagt, motivationen är på topp!
Nu ska jag nog slänga mig framför tvn en stund, det tycker jag att jag förtjänar nu. Plugget lägger jag åt sidan ikväll, jag har ändå pluggat lite under dagen, och det är inte det lättaste att plugga med en liten tjej hemma ;)
Kram på er!
