15 december 2012

Tror jag har en medelårskris, eller något sånt. Betyder det att jag kommer dö vid 40, om jag redan nu har en sådan kris? Haha, skämt åsido, jag har ingen aning om vad jag gör med mitt liv just nu. Det finns inga program med 3d modellering på distans, och jag kommer inte in på något jobb utan utbildning. Dessutom har jag aldrig känt att "Det där, DET vill jag bli/jobba med!". Det har bara varit att "3d är roligt så...". Och innan dess var det "Programmering låter ganska coolt, det vill jag göra, roligt att skapa sina egna program!". Jag vet liksom inte. Just nu sitter jag och kollar på Grey's Anatomy Season 6 (kollade till season 5 när jag var gravid/Nathalie var nyfödd) och under de 40 minuterna (eller 42 brukar de väl hålla på, haha) så känner jag "Fan va coolt att vara läkare!", det bara känns så himla awesome vid den tidpunkten. Både då för drygt ett år sen, och fortfarande nu när jag fortsätter kolla. Och jag tror att det arbete jag ska göra i framtiden ska antingen vara grafiskt, konstnärligt eller också något med händerna, typ pyssel och knåp och ja... Att sitta och prata i telefon hela dagen och knappa ordrar på dator.. Inte min grej. Jag är egentligen inte ens speciellt social... 
 
Så vad göra? Vet inte vart mitt liv är påväg och vet inte hur jag ska leda det frammåt heller. Dessutom måste jag anpassa mig till arbeten som går på "kontorstider", pga att jag är själv med Nathalie. Annars var jag under sommaren sugen på att gå antingen bageri- eller kockutbildningen som finns här i Västerås, men då ska man ju upp mitt i natten typ för att börja jobba tidigt på morgonen. Och läkare har ju skift med massa olika tider. Och massa andra jobb kör skift också. Känner panik, jag är 20 och har inte ens börjat plugga ordentligt, det tar ju minst 3 år att göra klart studierna, mer om man ska ha något avancerat som t.ex. läkare är, osv. Och sista anmälningsdagen för hösten är den 16 april om jag inte minns fel, anmälar jag mig inte innan dess är det ganska (inte helt, går ju att göra sen anmälan) kört för att köra något program till nästa höst. MEN JAG VET JU INTE VAD?! 
 
Trodde jag hade mitt liv ganska under kontroll, men har insett i och med att Antti försvann att jag egentligen inte har någon aning om hur jag ska göra med mitt liv. Vad jag vill. Vad som är rätt. Har ingen aning om någonting alls, egentligen. 

Kommentarer
Postat av: Arja

Voi, kunpa osaisin paremmin ruotsia! Tulin surulliseksi lukiessani tekstiäsi. Voisitko mitenkään luottaa siihen, että vaikka NYT tuntuu siltä, ettei valoa näy missään etkä tiedä, mitä sinusta tulee, niin jossain vaiheessa kaikki selviää kuitenkin. En tiedä suhdettasi Jumalaan, mutta itse luotan Taivaalliseen Isäämme niin paljon, että kehoitan sinuakin kääntymään Hänen puoleensa. Hän tietää surumme ja tuskamme ja rakastaa meitä. Ja haluaa auttaa meitä. Ole turvallisella mielellä, minä ainakin rukoilen sinunkin puolestasi!

Svar: Jag tror inte på gud eller på någonting med religion att göra. Jag tror däremot att livet blir vad du gör det till, och därför känner jag behovet att veta vad jag vill göra det till. Jag har saker att fixa, saker att bestämma, angående mitt liv, och därför orkar jag inte lägga all min energi på Antti längre. Jag måste se till att mitt liv blir ett liv jag vill ha, sen får han göra som han vill, vill han komma är han välkommen, annars så skiter han i det. Jag måste ta tag i och fixa och lösa resten nu, på något sätt. Hur, är en annan femma... Men på något sätt löser det väl sig alltid.
Sara

2012-12-15 @ 22:30:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0